tisdag 11 juni 2013

Jag INVESTERAR, alltså kommer jag bli FRI, Del 23, (Börja bygga din egen utdelningsmaskin med utdelningstillväxt:2)

(Detta inlägg hör till bokföljetongen på min blogg, genom vilken jag gratis publicerar min bok som jag har skrivit under våren)



För att uppnå ett så bra resultat som möjligt med den här utdelningstillväxtstrategin, behöver man även fokusera på aktier som är noterade i andra länder än Sverige. Det handlar i det här fallet bland annat om aktier noterade i våra nordiska grannländer, alltså Norge, Danmark samt Finland. Förutom dessa bör man investera en ganska stor del av sitt kapital i aktier noterade i USA och Kanada.

Då inställer sig givetvis frågan vad som gäller, kanske framförallt var det kostar, att investera i aktier som är noterade i dessa länder. Det låter kanske både komplicerat och dyrt? Våra båda svenska stora nätmäklare erbjuder handel med aktier noterade i våra nordiska grannländer till ungefär samma kostnad som det kostar att handla med svenska aktier. Detta innebär att det kostar cirka 39 kr att göra en köp- eller säljtransaktion med antingen svenska, norska, danska eller finska aktier. Det bör noteras att det är en väldigt låg avgift, eller courtage, som det även heter. Skulle man gå fysiskt till en bank för att köpa eller sälja aktier är courtaget minst 99 kr, ofta uppåt 200 kr. Det finns hos båda dessa aktörer även konton där courtaget är både billigare och dyrare, dock har de billigare kontona (där courtaget endast är 7 kr) den nackdelen att man inte kan äga aktierna i ett investeringssparkonto. Vad ett ISK är och varför man bör äga sina aktier i ett sådant konto förklaras i ett kommande kapitel.

Då återstår frågan vad som gäller med amerikanska och kanadensiska aktier, är dessa extra svåra och dyra att handla med? Måste man kanske ringa in sin order för att köpa dessa aktier eller besöka ett fysiskt kontor? Som tur är kan man handla med dessa aktier lika lätt som nordiska aktier, var man än befinner sig bara man har en Internetuppkoppling. Courtaget för att handla med amerikanska aktier är idag cirka 85 kr och för kanadensiska aktier får man betala 180 kr respektive 240 kr hos nätmäklarna. Det gör att man bör investera ett större belopp när man köper amerikanska aktier, och framförallt kanadensiska aktier, än när man investerar i aktier noterade i något av de nordiska länderna för att inte courtaget ska äta upp för stor del av investeringsbeloppet.

Att köpa aktier för 1 000 kr och betala 85 kr för det, alltså 8,5 %, är inte långsiktigt hållbart. Då man köper exempelvis amerikanska aktier bör man köpa för närmare 10 000 kr per gång. Det kan verka avskräckande, men när man inser att det faktiskt går att investera en stor del av lönen varje månad eller kvartal om man bara vill, samt att man under ett antal tillfällen per år erhåller stadigt ökande utdelningar som ska återinvesteras kommer det finnas flera tillfällen då större summor pengar ska sättas i arbete, framförallt när utdelningsmaskinen vuxit sig stor. En sak man bör notera när det gäller de kanadensiska aktierna är att de ibland är sekundärnoterade i USA, vilket innebär att aktierna även är upptagna till handel i USA. Det innebär att om man hittar en aktie noterad i Kanada som man är intresserad av att investera i bör man undersöka om den även finns noterad på någon av de amerikanska börserna, då man i så fall kan investera i företaget till ett lägre courtage.

Det faktum att det är relativt billigt och smidigt att handla med aktier bör inte leda till att man ska försöka satsa på att bli en kortsiktig ”trader”. Det bör istället utnyttjas till att bygga upp en långsiktig väldiversifierad aktieportfölj med rimligt stora investeringar varje gång, helst en gång per månad istället för att spara i dyra fonder månatligen. Då minimicourtaget för nordiska aktier är 39 kr kan man tänka att det totalt sett utgör 1 % av investeringsbeloppet om man köper aktier i ett visst företag för 3 900 kr. Köper man aktier för 5 000 kr per gång utgör courtaget endast 0,78 %. Man ska inte fastna vid att räkna på hur mycket courtaget utgör av köpet. Den huvudsakliga faktorn som är viktig att inse är att man inte betalar någon årlig förvaltningsavgift när man köper aktier, vilket annars är fallet med fonder, förutom de enstaka avgiftsfria fonder som finns. Om den genomsnittliga familjen i Sverige skulle sluta spara i dyra fonder och istället investera i egna aktier skulle de spara mycket pengar varje år. Den som investerar i egna aktier får hela avkastningen själv, både värdestegringen och utdelningen, och behöver inte dela med sig till någon annan. Jämför att betala 0,78 % vid ett enda tillfälle och sedan äga aktien i 15 år helt avgiftsfritt, med att årligen betala 1,5 % i förvaltningsavgift då man har pengarna i en fond. Skillnaden blir enormt stor på lång sikt. Att bygga upp sin egen aktieportfölj är alltså väldigt billigt, vilket bör utnyttjas.

Nästa del

1 kommentar:

  1. Hur är det med beskattningen av utländska aktier? Det måste väl betalas källskatt även om man har ISK?

    SvaraRadera