fredag 14 juni 2013

Jag INVESTERAR, alltså kommer jag bli FRI, Del 27, (ISK underlättar byggandet av utdelningsmaskinen:1)

(Detta inlägg hör till bokföljetongen på min blogg, genom vilken jag gratis publicerar min bok som jag har skrivit under våren)

Innehållsförteckning

Föregående del

ISK underlättar byggandet av utdelningsmaskinen


Sedan den första januari 2012 har det varit möjligt att öppna upp ett investeringssparkonto hos den aktör man gör sina aktieaffärer, eller ISK som det populärt förkortas. Ett ISK används för att investera i aktier och fonder, istället för att äga dem i en vanlig aktiedepå. Fördelen med att köpa sina aktier och fonder i ett ISK är att innehavet schablonbeskattas istället för att man tvingas deklarera alla aktievinster- och förluster man gör. Det står förtryckt i deklarationen vilken schablonintäkt ens ISK har gett upphov till under året. Man betalar heller ingen skatt på utdelningar. Detta är en stor skillnad mot en vanlig aktiedepå där man beskattas med 30 % både på utdelningar samt kapitalvinster. Då skattesystemet ska vara symmetriskt i så stor utsträckning som möjligt, får man heller inte göra några avdrag för förluster vid aktieförsäljningar man gör i ett ISK. Notera dock att de aktier man köper enligt utdelningstillväxtstrategin är tänkt att innehas långsiktigt och inte säljas av varken den kommande veckan, månaden eller ens nästa år. Det faktum att utdelningen är skattefri i ett ISK är väldigt positivt för den som följer den strategin jag förespråkar. Försvinner det 30 % i skatt, vilket fallet hade varit om man ägde aktierna i en vanlig depå, finns det givetvis betydligt mindre pengar från utdelningen att återinvestera i fler aktier.


En kort sammanfattning över hur beskattningen skiljer sig mellan att äga aktier i ett ISK och på en vanlig aktiedepå visas i nedanstående tabell:


ISK
Depå
Skatt på utdelning
Nej
Ja, 30 %
Skatt på kapitalvinst
Nej
Ja, 30 %
Kapitalförlust avdragsgill
Nej
Ja
Schablonbeskattning
Ja, 0,447 % år 2013
Nej


För att ta ett simpelt exempel på hur beskattningen skiljer sig åt mellan ett ISK och en vanlig aktiedepå kan vi studera följande fall. Om vi ponerar att man har en aktieportfölj värd 100 000 kr och den ger en utdelning på 5 %, kommer man under året erhålla 5 000 kr i utdelning. Om man har aktierna i en vanlig depå kommer man att drabbas av vanlig kapitalskatt som uppgår till 30 % av utdelningen. Totalt kommer man i det här fallet att betala en skatt på 30 % av 5 000 kr, alltså kommer 1 500 kr försvinna från utdelningen. Som aktieägare får man i det här fallet in 3 500 kr på sin aktiedepå.


Om man istället hade ägt sina aktier i ett ISK kommer man få hela utdelningsbeloppet på 5 000 kr in på sitt ISK, helt skattefritt. Eller helt skattefritt är det egentligen inte då man istället drabbas av en schablonskatt som beräknas på hela portföljens värde. Dock är denna schablonskatt väldigt låg, framförallt i dagens låga ränteläge. Schablonintäkten beräknas genom att man tar statslåneräntan per den 30:e november året innan nuvarande år och sedan multiplicerar med värdet på portföljen. För att det inte ska vara möjligt att undvika skatten genom att ta ut sina pengar precis innan schablonberäkning görs och sedan sätta in pengarna direkt igen, ingår insättningar av aktier och pengar i beräkningsunderlaget med ¼. Värdet av ISK:n beräknas med ¼ av portföljvärdet per den 1 jan, 1 april, 1 juli och 1 okt. Allt detta sköts per automatik och den korrekta schablonintäkten som aktierna i ISK:n gett upphov till under året kommer finnas förtryckt i deklarationen.

Sveriges statslåneränta slutet av november under 2000-talet
Under år 2012, vilket alltså var det första året investeringssparkontot fanns, var schablonintäkten 1,65 %, eftersom statslåneräntan var så stor den 30:e november 2011. Då ränteläget var fortsatt lågt under 2012 var statslåneräntan endast 1,49 % i november år 2012, vilket är den schablonintäkt som tas ut på värdet på ISK:n år 2013. Om vi nu återgår till det ursprungliga exemplet ovan och antar att vi har aktieportföljen i ett ISK under hela år 2013, kommer en schablonintäkt tas upp till ett belopp på 1,49 % av 100 000 kr, om vi antar att värdet är detsamma under hela året, vilket blir 1 490 kr. Detta kommer att tas upp som en kapitalinkomst i deklarationen och beskattas med 30 %. Det resulterar i att den totala skatten uppgår till 447 kr. Den utdelning som kommer in på ISK:n från de aktierna man äger är 5 000 kr, och inget av det här beloppet kommer försvinna direkt i skatt. Sammantaget kommer skatten, i det här exemplet, uppgå till 1 500 kr då man äger aktierna i en vanlig depå och till 477 kr då man äger dem i ett ISK år 2013. Om själva insättningen av de 100 000 kr görs under året kommer de att beräknas med i beskattningsunderlaget till 1/4. Denna extra beskattning sker endast det år man gör insättningen på ISK:n.

Gör man endast en insättning vid ett tillfälle och sedan under tio år inte sätter in några mer pengar kommer man år två till tio bara betala schablonskatten på portföljvärdet beräknat vid de fyra mätpunkterna under året. Den som gör en månadsinsättning till ett ISK på exempelvis 4 000 kr per månad beskattas således per år 2013 med 0,447 %, eller 17,88 kr för månadsinsättningen. Det ger ingen stor negativ effekt med tanke på att pengarna kommer investeras i aktier som årligen ger utdelning som väntas öka varje år, skattefritt. Vid en eventuell framtida försäljning av aktierna slipper man betala skatt, vilket betyder att det finns många fördelar med att äga aktierna i ett ISK. För att inte nämna att man slipper krånglet med att beräkna genomsnittliga anskaffningsvärden när man ska deklarera försäljningar av aktier.

Det bör noteras att om man äger aktier som är noterade i ett annat land än Sverige, som exempelvis ett land i norden eller USA, kommer man att betala en utländsk källskatt när utdelningen kommer in på ens ISK. Det beror på att det finns ett dubbelbeskattningsavtal mellan länderna. Kortfattat går det ut på att en aktieägare riskerar att drabbas av väldigt höga skatter, framförallt i fallet med en vanlig depå, om det först tas ut 30 % kapitalskatt i landet där aktierna är börsnoterade och sedan 30 % kapitalskatt där personen är bosatt. Därför har det mellan Sverige och de flesta andra länderna i världen upprättats så kallade dubbelbeskattningsavtal, vilka oftast går ut på att båda länderna erhåller hälften av skatten var, alltså 15 %. Vissa undantag finns. Hade man ägt utländska aktier i en vanlig depå hade svenska staten erhållit 15 % av utdelningen och den utländska staten 15 % av utdelningen, i normalfallet. Det betyder att man totalt betalar 30 % i skatt på utdelningen, precis som fallet vore om man ägde svenska aktier i en aktiedepå. Hade både den utländska staten samt den svenska staten båda tagit ut sina 30 % hade det inte blivit mycket pengar kvar till aktieägaren.

När det gäller aktier på ett ISK är utdelningar alltså skattebefriade. Det går dock inte att hindra de utländska staterna från att ta sin del av kakan, dessa befogenheter har givetvis inte den svenska staten. Detta gör att man betalar 15 % i utdelningsskatt på de utländska aktierna i sin ISK. Det kan vid en första anblick verka som att det är något väldigt negativt, eftersom man då skulle betala skatt på utdelningar plus en schablonskatt på innehavet i sitt ISK. Dock är det inte på det sättet som tur är. Äger man utländska aktier får man räkna av den betalda utländska källskatten från den schablonskatt som ISK:n ger upphov till i deklarationen. Kontentan är således att man i slutändan inte betalar någon skatt på utdelningar från aktier noterade i utlandet. Dock är det avdrag man kan göra för den erlagda utländska källskatten begränsad till storleken på skatten som ens ISK har gett upphov till. Har man en övervägande del utländska utdelningsaktier i sin ISK innebär det att man med stor sannolikhet kommer betala några få procent i skatt på utdelningen, eftersom den utländska källskatten överstiger den svenska schablonskatten.

Nästa del

1 kommentar:

  1. Tack för en bra förklaring av ISK.
    Har aldrig varit roligare att läsa om ekonomi!!!

    SvaraRadera