lördag 15 juni 2013

Jag INVESTERAR, alltså kommer jag bli FRI, Del 30, (ISK underlättar byggandet av utdelningsmaskinen:4)

(Detta inlägg hör till bokföljetongen på min blogg, genom vilken jag gratis publicerar min bok som jag har skrivit under våren)



För att visa att det är bra att ha sina stabila aktier med utdelningstillväxt i ett ISK både om kurserna går upp och om de går ner kan vi kolla på följande exempel. Om kurserna går ner kommer beskattningsunderlaget för året att bli lägre, eftersom värdet på portföljen vid de fyra mätpunkterna under året, den första januari, april, juli samt oktober, avgör vilken skatt man kommer att betala. Vi antar att det uppstår en kris på börsen under året, alltså att börsaktörerna överreagerar och säljer av sina aktier i mer eller mindre panik, vilket gör att aktiekurserna sjunker mer än motiverat sett till den underliggande verksamheten i företagen. Denna nedgång på börsen pågår i olika stor utsträckning under hela året. Portföljens värde vid de fyra mätpunkterna antas vara 100 000 kr, 80 000 kr, 60 000 kr samt 70 000 kr. Vid årets sista mätpunkt har portföljvärdet minskat med 30 %. Den långsiktiga investeraren behöver inte oroa sig över det, utan kan istället ta tillfället i akt att köpa på sig fler aktier i de stabila bolagen med utdelningstillväxt som kommer fortsätta öka sina vinster och utdelningar trots att det är rea på aktierna.

Det genomsnittliga värdet på portföljen vid de fyra mätpunkterna är i det här fallet 77 500 kr ((100+80+60+70)/4). Schablonintäkten beräknas på detta värde, vilket gör att det under rådande omständigheter skulle uppstå en schablonintäkt på 1 155 kr, vilket ger en skatt på 346 kr. Detta kan då jämföras med skatten på 447 kr som skulle uppstått om portföljvärdet stod stilla under året, eller hamnade på ett snitt på 100 000 kr vid de fyra mätpunkterna. Eftersom det är utdelningen som är det intressanta för den som vill kunna bygga upp en utdelningsmaskin kan vi jämföra den nu uppkomna skatten på 346 kr med skatten om aktierna hade funnits i en vanlig depå. Vi antar en direktavkastning på 3,5 % på det ursprungliga portföljvärdet, alltså 3 500 kr. Det ger således upphov till en skatt på 1 050 kr. Det är alltså drygt tre gånger mer skatt än då man har aktierna på ett ISK och portföljen minskar i värde. Att kurserna under året sjunker minskar alltså skatten för ett ISK, vilket alltså är positivt för den långsiktige investeraren som inte ens överväger att sälja sina aktier.

Om kurserna istället ökar kraftigt kommer det att ha motsatt effekt på schablonbeskattningen. Värdet på aktierna stiger kanske stadigt under året, vilket gör att portföljen exempelvis får ett snittvärde under de fyra mätpunkterna på 125 000 kr. I det fallet kommer skatten att uppgår till 559 kr, vilket fortfarande alltså är betydligt lägre än de 1 050 kr som betalas i skatt då man har aktierna i en vanlig depå och där tvingas skatta på utdelningen. Då statslåneräntan är väldigt låg just nu är det (förmodligen?) mer rimligt med en statslåneränta på kanske 2,75 %, vilket skulle ge upphov till en schablonskatt på 0,825 %. I det här fallet skulle således skatten på ISK:n (vid en nästan dubbelt så hög statslåneränta jämfört med idag samt ett stigande portföljvärde) uppgå till 1 031 kr, alltså nästan lika mycket som att betala 30 % i skatt på utdelningen på 3,5 %, vilket är fallet med en depå.

Den viktiga faktorn man i det här fallet inte har räknat med är fördelen med att äga aktierna i ett ISK då kurserna stiger och man av någon anledning vill sälja av dem, kanske för att ta hem en vinst eller omfördela innehavet i portföljen. Man slipper att betala 30 % skatt på vinsten! Uppstår det en situation där en aktie efter flera års innehav flerdubblats i kurs kommer man tacka sig själv för att man köpte aktierna i ett ISK.

Den som köpte aktier i Swedish Match i början på år 2002 till en kurs på 60 kr kunde efter tio år, i början på år 2012, sälja dem till kursen 240 kr. Det motsvarar en vinst på 300 %, eller 180 kr per aktie. Som ägare av dessa aktier i ett ISK hade det räckt att trycka på säljknappen för att sedan kunna göra vad man vill för alla dessa 240 kr. I fallet med en depå hade man realiserat en skatt på 54 kr per aktie, vilket hade behövt deklareras och betalas. Således hade man i det fallet endast haft 186 kr per aktie att göra vad man vill för. Tänk då denna situation i en större utsträckning där man år 2002 köpte 1 000 aktier i Swedish Match för 60 000 kr. Att i början av år 2012, när man säljer innehavet, drabbas av att behöva betala en skatt på 54 000 kr jämfört med att endast betala en låg schablonskatt under åren svider ganska hårt. Nu är det här endast ett teoretiskt exempel, eftersom investeringssparkontot inte infördes i Sverige förrän den 1:a januari 2012.

Den som för lägre sedan investerade i aktier som nu har stigit mycket i värde behöver således inte sörja över att man inte köpte aktierna i ett ISK och nu därför tvingas realisera en skatt vid försäljning av aktierna. Nu kanske den listige tänker att man kan flytta över sina gamla aktier från en vanlig depå till ett ISK för att undvika att betala skatt på vinsten man gjort på sina aktier genom att sälja dem efter att man flyttat över dem till ett ISK. Tyvärr är det inte möjligt. Vill man flytta in sitt innehav går det utan svårigheter att göra det, men det räknas som en försäljning av innehavet, alltså kommer man då realisera den upparbetade skatten. Nyinköp av aktier bör göras i ett ISK, framförallt då man följer den investeringsstrategi som jag förespråkar, alltså att investera i aktier med utdelningstillväxt. För den som vill veta mer om investeringssparkontot rekommenderas att söka runt på Internet, exempelvis besöka Skatteverkets hemsida eller någon nätmäklares hemsida där bra information och jämförelser mellan att äga aktier i ett ISK och vanlig depå finns.

Ytterligare positiva faktorer när det gäller att investera i aktier idag är att flera skatter har avskaffats under det senaste decenniet. Dessa är bland annat gåvo- och arvskatten samt förmögenhetsskatten. Det är framförallt avskaffandet av förmögenhetsskatten som är positiv för den som investerar långsiktigt i aktier och har tillgångar av större värde. Att slippa betala 1,5 % i förmögenhetsskatt på sitt aktieinnehav är givetvis skönt att undvika. En viss osäkerhet gällande vilka skattelagar som kommer gälla i framtiden finns alltid. Det beror på vilket parti, eller snarare koalition, som styr Sverige i framtiden. Som långsiktig aktieinvesterare får man helt enkelt hoppas att inga negativa förändringar inträffar och att investeringssparkontot har kommit för att stanna.

Som aktieägare påverkar givetvis storleken på bolagsskatten hur stor del av vinsten som kommer aktieägarna till del. Det som har hänt under de senaste fem åren och som har varit positivt för aktieägare är det faktum att bolagsskatten har sänkts i två omgångar. Bolagsskatten var länge 28 % i Sverige. År 2009 skedde den första sänkningen, ner till 26,3 %. Inte en jättekraftig sänkning, men ändock en sänkning. År 2013 har bolagsskatten sänkts ytterligare, denna gång något mer rejält, till att vara 22 %. Skillnaden i bolagsskattens storlek år 2013 jämfört med år 2008, alltså från 28 % till 22 %, innebär en sänkning med 21,4 %. Mindre pengar försvinner i skatt och mer blir kvar i företaget för tillväxt och utdelning till ägarna, det uppskattar vi som långsiktiga aktieägare!

Sammanfattning
Nästa del

Jag INVESTERAR, alltså kommer jag bli FRI, Del 29, (ISK underlättar byggandet av utdelningsmaskinen:3)

(Detta inlägg hör till bokföljetongen på min blogg, genom vilken jag gratis publicerar min bok som jag har skrivit under våren)



Det kan vara intressant att ställa sig frågan vad som vore bäst, att äga en aktie i en vanlig depå eller i ett ISK då man väljer att sälja aktien efter sju år då den antas ha ökat i värde med 50 % respektive 100 %. Det skulle kunna kännas lite omotiverat att varje år betala en skatt på ens aktieinnehav, vilket vore fallet med ISK, trots att man inte gör några aktievinster under åren. Framför allt om aktierna inte delar ut några pengar kan det verka extra omotiverat att betala skatt varje år. Om vi tar ett exempel, där man köper en aktie för 100 kr idag och om sju år säljer den för i ena fallet 150 kr och i det andra fallet för 200 kr, kan man tydligt se skillnaden på hur mycket skatt man betalar om aktierna ägs i ett ISK respektive vanlig aktiedepå. Vad gäller skatten på en vanlig depå är den som sagt 30 % på utdelningar och kapitalvinster, som uppstår då man säljer en aktie med vinst. I fallet med ett ISK kommer man istället varje år betala en schablonskatt på portföljvärdet. För att anta en långsiktigt mer rimlig nivå på schablonskatten för ISK kan vi anta att statslåneräntan i snitt är 2 % under dessa sju år. Vi antar också att aktien ökar stadigt i värde under de sju åren med 10,4 % per år, vilket innebär att den avrundade kursen under dessa åtta år (ursprungsåret medräknat) är 100, 110, 122, 135, 149, 164, 181 och 200 kr. Har aktien istället stigit till 150 kr efter sju år, alltså med 6 % per år, kommer aktiekursen att ha följande värden med startåret inkluderat: 100, 106, 112, 119, 126, 134, 142 och 150 kr.

Vi börjar med det första fallet, alltså att kursen har fördubblats till 200 kr. Då aktien säljs kommer man att realisera en kapitalvinst på 100 kr, vilket beskattas med 30 %, alltså med 30 kr i fallet med en vanlig aktiedepå. Har man istället ägt aktien i ett ISK blir skatten istället 0,6 %, 30 % av schablonintäkten på 2 %, av värdet på aktien under respektive år. Det utgår ingen skatt då man säljer aktien med vinst. Summerar man den betalda skatten för alla åtta åren resulterar det i en betald skatt på 7 kr för aktieägandet i ett ISK. Det blir en ganska mycket lägre skatt jämfört med om man hade ägt aktien i en vanlig depå och tvingats betala 30 kr i skatt då man tar hem vinsten från en kursdubblare. Ingen hänsyn tas här till utdelningen, vilket givetvis gör det än mer förmånligt att äga aktier med utdelningstillväxt i ett investeringssparkonto. (Skillnaden blir lite mindre om värdena diskonteras till nuvärde.)

År
Värde
Skatt ISK
Skatt depå
0
100
0,6
0
1
110
0,66
0
2
122
0,732
0
3
135
0,81
0
4
149
0,894
0
5
164
0,984
0
6
181
1,086
0
7
200
1,2
0
Försäljning
Vinst 100
0
30

Total skatt (kr):
6,966
30

Köper man en aktie idag för 10 000 kr som om tio år har stigit till 25 000 kr kommer man ha gjort en bra investering. Värdet har ökat med i snitt 9,6 % per år. Äger man den på ett ISK istället för i en vanlig aktiedepå kommer man även slippa betala en kapitalvinstskatt på 4 500 kr, vilket givetvis är väldigt positivt. Liksom en hel del andra investeringsbeslut kommer man kunna tacka sig själv i framtiden om man väljer att äga sina utdelningsaktier långsiktigt i ett ISK.

Om vi nu kollar på exemplet där aktien istället har ökat i värde till 150 kr efter sju år och säljs med en vinst på 50 kr kommer man då aktien ägs i en vanlig depå betala 15 kr i skatt, eftersom vinsten är 50 kr per aktie och kapitalskatten är 30 %. Hade man istället ägt aktien i ett ISK hade man under dessa år sammanlagt betalat en skatt på ungefär 5 kr. Kontentan av detta resonemang är alltså att det även då man äger en aktie som delar ut lite eller inget alls kan det vara klokt att ha sina aktier i ett ISK, då man slipper betala skatt på aktievinster. Jag anser som sagt att man främst bör investera i aktier med en stabil utdelning, framförallt vad gäller tillväxten i utdelningen, vilket alltså gör det ännu mer motiverat att äga aktierna i ett ISK.

Givetvis finns det en risk för att man säljer aktier med en väldigt låg vinst, med ingen vinst alls eller med förlust. Det skulle jag hävda är en risk man får ta, som heller inte är särskilt stor om man följer en tydlig strategi som går ut på att investera långsiktigt i stabila aktier med utdelningstillväxt. Den skatten man sparar in på utdelningen motiverar att man äger aktierna i en ISK. Ränteläget är väldigt lågt i nuläget. Det är därför rimligt att anta att statslåneräntan kommer att stiga i framtiden. För att ge en tydligare bild av detta kan grafen över statslåneräntan per den 30 november under 2000-talet i ett tidigare inlägg studeras. Det är som sagt den här räntan den 30:e november året innan som avgör vilken schablonintäkt som kommer användas för att bestämma det här årets schablonbeskattning för investeringssparkontot.

Sammantaget är det en bra investering att välja att äga sina aktier på ett ISK. Man slipper att deklarera aktieförsäljningar och betalar ingen skatt på varken aktieutdelningar (eventuellt litet undantag på utländska aktier) eller kapitalvinster. Man får dock inte dra av några kapitalförluster. Investerar man i aktier med en stabil och inte allt för låg direktavkastning är ISK helt klart det alternativet man ska välja. Genom att ha en långsiktig investeringshorisont där man kommer återinvestera den utdelning man erhåller under många år framöver kommer det vara ett bra val att ha ett ISK. Det är betydligt bättre att återinvestera 5 000 kr än att endast ha 3 500 kr att återinvestera i nya aktier.

Nästa del

fredag 14 juni 2013

Jag INVESTERAR, alltså kommer jag bli FRI, Del 28, (ISK underlättar byggandet av utdelningsmaskinen:2)

(Detta inlägg hör till bokföljetongen på min blogg, genom vilken jag gratis publicerar min bok som jag har skrivit under våren)



Skulle man enbart ha exempelvis amerikanska aktier som är högutdelare och statslåneräntan är låg kan man hamna i ett läge där man tvingas betala skatt på utdelningen. Detta är något som inte kommer drabba de flesta av de som väljer att bygga upp sin egen utdelningsmaskin, eftersom säkerligen många kommer ha en stor andel svenska aktier, vilket även är ett sätt att medvetet skatteplanera för att kunna avräkna all den utländska källskatten.

För att illustrera en situation där all utländsk källskatt inte kan avräknas kan följande, något extrema, exempel ges. Vi tänker oss att man har en aktieportfölj värd 100 000 kr. Man har enbart amerikanska aktier i den. Dessa har en direktavkastning på hela 6 %. Man kommer i det här fallet erhålla 6 000 kr i aktieutdelningar under året. Den amerikanska staten kommer att behålla 15 % av detta belopp i form av källskatt, alltså 900 kr. I deklarationen i Sverige kommer det vara förtryckt en schablonintäkt som uppgår till, för år 2013, 1 490 kr. Skatten man ska betala på denna inkomst är 447 kr, eftersom kapitalskatten är 30 % på schablonintäkten, eller 0,447 % av portföljvärdet. Portföljen antas vara värd 100 000 kr under hela året. Från schablonskatten vill man dra av den källskatt man tvingats betala på utdelningen från de amerikanska aktierna, vilket alltså uppgår till 900 kr. Dock får man maximalt dra av 447 kr, eftersom man inte får dra av mer än skatten ISK:n gett upphov till. Det gör att utdelningen på de amerikanska aktierna i det här exemplet inte är helt skattefria, vilket utdelningen från svenska aktier hade varit. Den extra skatten man tvingas betala uppgår alltså till 900-447= 443 kr. Sett som procent av utdelningen blir det 443/6 000=7,4 %. Ett belopp klart mindre än de 30 % som hade varit fallet om man ägt aktierna i en vanlig depå.

Det bör noteras att exemplet dels förutsätter en hög direktavkastning på de amerikanska aktierna samt att statslåneräntan är väldigt låg. Antar man en något rimligare direktavkastning på de amerikanska aktierna samt en något mer normal statslåneränta kan man utan problem räkna av hela den utländska källskatten. Om vi antar att man på de utländska aktierna har en direktavkastning på 3,5 % och statslåneräntan är 2 % blir fallet istället enligt följande. En utdelning på 3 500 kr erhålls, på vilken utländsk källskatt på 15 % betalas, alltså 525 kr. Schablonintäkten på ISK:n uppgår till 100 000 multiplicerat med 2 %, vilket blir 2 000 kr. Skatten på detta belopp är 600 kr, alltså 30 % av 2 000 kr. I det här, långsiktigt mer normala exemplet, kan alltså hela den utländska källskatten avräknas och slutsumman blir att man kommer betala 75 kr i skatt till svenska staten. Man har redan betalat 525 kr i skatt till utlandet i form av utländsk källskatt, vilket man får avräkna från de 600 kr som är schablonskatten ISK:n gett upphov till. Det resulterar i samma skatteeffekt som om man enbart hade ägt svenska aktier där man alltså erhållit skattefria utdelningar från början och bara beskattats genom schablonintäkten. Skatten blir 600 kr i båda fallen.

Nästa del

Jag INVESTERAR, alltså kommer jag bli FRI, Del 27, (ISK underlättar byggandet av utdelningsmaskinen:1)

(Detta inlägg hör till bokföljetongen på min blogg, genom vilken jag gratis publicerar min bok som jag har skrivit under våren)

Innehållsförteckning

Föregående del

ISK underlättar byggandet av utdelningsmaskinen


Sedan den första januari 2012 har det varit möjligt att öppna upp ett investeringssparkonto hos den aktör man gör sina aktieaffärer, eller ISK som det populärt förkortas. Ett ISK används för att investera i aktier och fonder, istället för att äga dem i en vanlig aktiedepå. Fördelen med att köpa sina aktier och fonder i ett ISK är att innehavet schablonbeskattas istället för att man tvingas deklarera alla aktievinster- och förluster man gör. Det står förtryckt i deklarationen vilken schablonintäkt ens ISK har gett upphov till under året. Man betalar heller ingen skatt på utdelningar. Detta är en stor skillnad mot en vanlig aktiedepå där man beskattas med 30 % både på utdelningar samt kapitalvinster. Då skattesystemet ska vara symmetriskt i så stor utsträckning som möjligt, får man heller inte göra några avdrag för förluster vid aktieförsäljningar man gör i ett ISK. Notera dock att de aktier man köper enligt utdelningstillväxtstrategin är tänkt att innehas långsiktigt och inte säljas av varken den kommande veckan, månaden eller ens nästa år. Det faktum att utdelningen är skattefri i ett ISK är väldigt positivt för den som följer den strategin jag förespråkar. Försvinner det 30 % i skatt, vilket fallet hade varit om man ägde aktierna i en vanlig depå, finns det givetvis betydligt mindre pengar från utdelningen att återinvestera i fler aktier.


En kort sammanfattning över hur beskattningen skiljer sig mellan att äga aktier i ett ISK och på en vanlig aktiedepå visas i nedanstående tabell:


ISK
Depå
Skatt på utdelning
Nej
Ja, 30 %
Skatt på kapitalvinst
Nej
Ja, 30 %
Kapitalförlust avdragsgill
Nej
Ja
Schablonbeskattning
Ja, 0,447 % år 2013
Nej


För att ta ett simpelt exempel på hur beskattningen skiljer sig åt mellan ett ISK och en vanlig aktiedepå kan vi studera följande fall. Om vi ponerar att man har en aktieportfölj värd 100 000 kr och den ger en utdelning på 5 %, kommer man under året erhålla 5 000 kr i utdelning. Om man har aktierna i en vanlig depå kommer man att drabbas av vanlig kapitalskatt som uppgår till 30 % av utdelningen. Totalt kommer man i det här fallet att betala en skatt på 30 % av 5 000 kr, alltså kommer 1 500 kr försvinna från utdelningen. Som aktieägare får man i det här fallet in 3 500 kr på sin aktiedepå.


Om man istället hade ägt sina aktier i ett ISK kommer man få hela utdelningsbeloppet på 5 000 kr in på sitt ISK, helt skattefritt. Eller helt skattefritt är det egentligen inte då man istället drabbas av en schablonskatt som beräknas på hela portföljens värde. Dock är denna schablonskatt väldigt låg, framförallt i dagens låga ränteläge. Schablonintäkten beräknas genom att man tar statslåneräntan per den 30:e november året innan nuvarande år och sedan multiplicerar med värdet på portföljen. För att det inte ska vara möjligt att undvika skatten genom att ta ut sina pengar precis innan schablonberäkning görs och sedan sätta in pengarna direkt igen, ingår insättningar av aktier och pengar i beräkningsunderlaget med ¼. Värdet av ISK:n beräknas med ¼ av portföljvärdet per den 1 jan, 1 april, 1 juli och 1 okt. Allt detta sköts per automatik och den korrekta schablonintäkten som aktierna i ISK:n gett upphov till under året kommer finnas förtryckt i deklarationen.

Sveriges statslåneränta slutet av november under 2000-talet
Under år 2012, vilket alltså var det första året investeringssparkontot fanns, var schablonintäkten 1,65 %, eftersom statslåneräntan var så stor den 30:e november 2011. Då ränteläget var fortsatt lågt under 2012 var statslåneräntan endast 1,49 % i november år 2012, vilket är den schablonintäkt som tas ut på värdet på ISK:n år 2013. Om vi nu återgår till det ursprungliga exemplet ovan och antar att vi har aktieportföljen i ett ISK under hela år 2013, kommer en schablonintäkt tas upp till ett belopp på 1,49 % av 100 000 kr, om vi antar att värdet är detsamma under hela året, vilket blir 1 490 kr. Detta kommer att tas upp som en kapitalinkomst i deklarationen och beskattas med 30 %. Det resulterar i att den totala skatten uppgår till 447 kr. Den utdelning som kommer in på ISK:n från de aktierna man äger är 5 000 kr, och inget av det här beloppet kommer försvinna direkt i skatt. Sammantaget kommer skatten, i det här exemplet, uppgå till 1 500 kr då man äger aktierna i en vanlig depå och till 477 kr då man äger dem i ett ISK år 2013. Om själva insättningen av de 100 000 kr görs under året kommer de att beräknas med i beskattningsunderlaget till 1/4. Denna extra beskattning sker endast det år man gör insättningen på ISK:n.

Gör man endast en insättning vid ett tillfälle och sedan under tio år inte sätter in några mer pengar kommer man år två till tio bara betala schablonskatten på portföljvärdet beräknat vid de fyra mätpunkterna under året. Den som gör en månadsinsättning till ett ISK på exempelvis 4 000 kr per månad beskattas således per år 2013 med 0,447 %, eller 17,88 kr för månadsinsättningen. Det ger ingen stor negativ effekt med tanke på att pengarna kommer investeras i aktier som årligen ger utdelning som väntas öka varje år, skattefritt. Vid en eventuell framtida försäljning av aktierna slipper man betala skatt, vilket betyder att det finns många fördelar med att äga aktierna i ett ISK. För att inte nämna att man slipper krånglet med att beräkna genomsnittliga anskaffningsvärden när man ska deklarera försäljningar av aktier.

Det bör noteras att om man äger aktier som är noterade i ett annat land än Sverige, som exempelvis ett land i norden eller USA, kommer man att betala en utländsk källskatt när utdelningen kommer in på ens ISK. Det beror på att det finns ett dubbelbeskattningsavtal mellan länderna. Kortfattat går det ut på att en aktieägare riskerar att drabbas av väldigt höga skatter, framförallt i fallet med en vanlig depå, om det först tas ut 30 % kapitalskatt i landet där aktierna är börsnoterade och sedan 30 % kapitalskatt där personen är bosatt. Därför har det mellan Sverige och de flesta andra länderna i världen upprättats så kallade dubbelbeskattningsavtal, vilka oftast går ut på att båda länderna erhåller hälften av skatten var, alltså 15 %. Vissa undantag finns. Hade man ägt utländska aktier i en vanlig depå hade svenska staten erhållit 15 % av utdelningen och den utländska staten 15 % av utdelningen, i normalfallet. Det betyder att man totalt betalar 30 % i skatt på utdelningen, precis som fallet vore om man ägde svenska aktier i en aktiedepå. Hade både den utländska staten samt den svenska staten båda tagit ut sina 30 % hade det inte blivit mycket pengar kvar till aktieägaren.

När det gäller aktier på ett ISK är utdelningar alltså skattebefriade. Det går dock inte att hindra de utländska staterna från att ta sin del av kakan, dessa befogenheter har givetvis inte den svenska staten. Detta gör att man betalar 15 % i utdelningsskatt på de utländska aktierna i sin ISK. Det kan vid en första anblick verka som att det är något väldigt negativt, eftersom man då skulle betala skatt på utdelningar plus en schablonskatt på innehavet i sitt ISK. Dock är det inte på det sättet som tur är. Äger man utländska aktier får man räkna av den betalda utländska källskatten från den schablonskatt som ISK:n ger upphov till i deklarationen. Kontentan är således att man i slutändan inte betalar någon skatt på utdelningar från aktier noterade i utlandet. Dock är det avdrag man kan göra för den erlagda utländska källskatten begränsad till storleken på skatten som ens ISK har gett upphov till. Har man en övervägande del utländska utdelningsaktier i sin ISK innebär det att man med stor sannolikhet kommer betala några få procent i skatt på utdelningen, eftersom den utländska källskatten överstiger den svenska schablonskatten.

Nästa del

torsdag 13 juni 2013

Priser - less is more

Betala 9 990 kr eller 999 kr för ett bord

Priser är egentligen ett väldigt abstrakt begrepp. Vi kan låta följande bord-exempel illustrera detta. Ett visst bord kanske kostar 999 kr och ett annat bord kostar 9 990 kr alltså tio gånger så mycket. Båda är gjorda av samma träslag och har samma storlek. Det enda som skiljer är designen på bordsskivan och benen. Ändå skiljer det en faktor tio i pris. Kommer det billigare bordet att gå sönder tio gången snabbare än det dyrare, eller kommer det krävas att man lägger ner stora summor på reparationer och underhåll år efter år på det billigare bordet - nej givetvis inte. En av de viktigaste faktorerna till att många väljer det dyrare bordet är att man rent psykologiskt anser att det bordet passar en själv bäst då man har mycket pengar och således kan motivera att köpa det dyrare bordet. Lever man i nuet och inte hindrar pengarna från att försvinna från ens konto kommer man alltid vara fast där. Finns det inget långsiktigt tänk när det gäller sin privatekonomi kommer man aldrig i framtiden kunna bli fri.

Hade man varit en fattig student hade man inte tvekat en sekund när man behövt köpa ett bord, man hade kanske till och med undersökt om man kunde hitta ett ännu billigare bord. Hade man varit en höginkomsttagare och gjort på samma sätt hade det säkert känts konstigt. Det är lätt att anpassa sin konsumtion till hur mycket man tjänar och anse att man har all rätt att unna sig det dyrare bordet (eller vad som helst annat) och således låser sig vid det starka sambandet mellan att tjäna mycket och att konsumera mycket. Om det "dyrare" bordet istället hade kostat 999 kr och det "billigare" hade kostat 9 990 kr, hur hade man då agerat? Kanske hade då det billigare bordet, som vi antar är i en enklare stil, klassats som ett mer stilrent bord som passar in i den moderna bostaden. Eftersom det är ”modernt” är man beredd att betala mer för det bordet. Det är lätt att låsa sig fast vid dessa referenspunkter, i det här fallet i form av priset. För av någon anledning måste det dyrare objektet vara bättre för att motivera det högre priset – eller är det bara på det sättet att någon vill åt dina pengar?

Är det ett visst premium hos en produkt jämfört med en annan produkt finns det givetvis motiv till att betala mer för den, om man har behov av de extra egenskaperna. Följer det med två extraskivor till det dyrare bordet som gör att det kan bli dubbelt så stort kan man således motivera att betala mer för det. Samtidigt kanske den egenskapen är värt långt ifrån ett tio gånger högre pris. Det jag vill komma fram till med det här resonemanget är att det är lätt att anpassa sina behov och sin konsumtion till att köpa dyrare produkter som fyller samma funktion  och inte är bättre än billigare varianter. Det här leder i sin tur till att de flesta oavsett sin månadsinkomst alltid är lika långt från att uppnå friheten. Med ökade inkomster följer ökad konsumtion, vare sig det gäller fler eller dyrare produkter. Redskapet för att bygga utdelningsmaskinen som i framtiden leder till frihet är den begränsade resursen pengar och all konsumtion som är onödig försenar byggandet. Väljer man att binda upp pengar i en dyr och onödiga produkt kommer de inte kunna sättas i arbete genom att investeras i utdelningsmaskinen och således inte kunna genera några utdelningsinkomster och växa i värde.

onsdag 12 juni 2013

Jag INVESTERAR, alltså kommer jag bli FRI, Del 26, (Börja bygga din egen utdelningsmaskin med utdelningstillväxt:5)

(Detta inlägg hör till bokföljetongen på min blogg, genom vilken jag gratis publicerar min bok som jag har skrivit under våren)

Innehållsförteckning

Föregående del

Under 2000-talet har vi fått uppleva två stora börskrascher, först var det It-bubblan i början på 2000-talet och sedan finanskrisen år 2008-2009, vilken de flesta förmodligen har färskt i minnet. Under båda dessa krascher sjönk Stockholmsbörsen med närmare 50 %. Marknadsvärdet för samtliga företag halverades alltså på drygt ett års tid. Redan efter något enstaka år var dock Stockholmsbörsen tillbaka på den nivå som rådde innan respektive börskrasch. På samma sätt som marknaden under en period av drygt ett år kom fram till att alla företag har kraftigt försämrade framtidsutsikter vilket motiverar sänkta kurser med 50 % kom samma aktörer fram till att det inte alls var så illa som de trodde vilket gjorde att börsen steg med totalt cirka 100 % på lika lång tid. På så kort tid ansågs alltså allt ha återgått till det normala igen. Detta visar hur irrationellt aktörerna på börsen agerar. Det är många beslut som påverkas av psykologi eftersom det handlar om pengar. Att tänka som flocken och anta att de gör rätt blir ofta ett farligt beslut. Nedan syns hur Stockholmsbörsen har utvecklats under 2000-talet, mätt genom indexet OMXPI. De två kraftiga nedgångarna, följt av uppgångar, syns tydligt.

Stockholmsbörsens utveckling under 2000-talet, mätt som OMXPI

För att se hur kursutvecklingen har varit för ett index på lite längre sikt, och förstå hur mycket det har svängt under de senaste knappa 15 åren kan det amerikanska aktieindexet S&P500 från år 1950 till år 2013 användas. S&P500 är ett aktieindex som består av de 500 företagen i USA med högst marknadsvärde. Att indexet har haft en uppåtgående trend sedan år 1950 går inte att ifrågasätta. Det har stigit med en årlig genomsnittlig takt på 7,4 % från år 1950 till år 2013. S&P500 är ett prisindex, vilket innebär att utdelningen från aktierna indexet består av inte räknas med. Hade utdelningen återinvesterats hade givetvis den årliga värdeökningen varit högre. Från den 1:a januari 1990 till den 9:e april 2013 har S&P500 ökat med 368 %. Det kan jämföras med S&P500 Total Return, alltså ett index medräknat återinvesting av utdelningar, som har ökat med 629 % under samma tidsperiod. Att återinvestera utdelningen ger betydligt högre avkastning eftersom mer pengar har investerats. Skillnaden i den genomsnittliga årsavkastningen under de senaste 23 åren är endast 2,1 %, 9 % för indexet med återinvestering av utdelningen jämfört med 6,9 % för indexet utan återinvestering av utdelningen. Med hjälp av ränta-på-ränta effekten blir skillnaden trots det väldigt stor på lång sikt.

Utvecklingen mellan år 1950 och år 2000 likar en exponentiell funktion med en årlig värdeökning på 9,4 %. Värdet på indexet steg från 17 till 1500, alltså med en faktor 88 under dessa 50 år. Samtidigt går det att konstatera att under 2000-talet har indexet rört sig i sidled på grund av de kraftiga upp- och nedgångarna som varit, beroende på de två stora kriserna vilka följdes av lika stora uppgångar. Från början av år 2000 till mitten av år 2002 sjönk indexet från 1500 till 800, alltså med drygt 45 %. Efter det följde en uppgång som varade fram till mitten av år 2007, då S&P500 återigen stod i 1 500. Det motsvarar en uppgång på 87,5 % från bottennoteringen i juli år 2002. Sedan började år 2007, som vi alla känner till, finanskrisen och på enbart nio månader sjönk indexet igen ned till 800. Sedan botten i januari år 2008 har en något hackig uppgång följt. Nu, i mitten på år 2013, står S&P500 i 1 600, vilket innebär att det har fördubblats sedan krisens lägsta nivåer.

Eftersom dagens finansvärld och länders ekonomier är väldigt globaliserade rör sig alla världens börser på ett liknande sätt. De stora företagen påverkar index allra mest, och de är samtidigt mer globala än de mindre, vilket betyder att om det uppstår en kris i någon världsdel eller ett större land påverkas givetvis de stora företagen som är noterade på Stockholmsbörsen av det.

Börsen har en långsiktig uppåtgående trend. Det finns lite olika siffror vad gäller hur kraftig denna uppgång är, eftersom mätperioderna skiljer sig åt något. Vissa börjar på 1940-talet och sträcker sig fram till nutid medan andra kan börja några decennier tidigare. Under 1910-talet fram till mitten på 1940-talet var det som bekant två världskrig och en rejäl börskrasch i USA som varade ganska länge. Oavsett vilken tidsperiod som används framgår tydligt skillnaden mellan att investera i aktier, bankkonto och obligationer på lång sikt.

Enligt Aktiespararna har en (1) investerad krona i aktier (med återinvesterad utdelning) respektive bankkonto och obligationer mellan år 1944 och 2008 ökat till 2 353 kr, 48,4 respektive 69,2 kr. Beräknar man vilken den genomsnittliga avkastningen har varit för dessa tre olika typer av investeringar kommer man fram till en årlig avkastning som kan ge sken av att skillnaden inte kan bli så stor som den verkligen är. Den genomsnittliga årsavkastningen för aktier är 13,1 %, och för bankkonto respektive obligationer 6,2 % och 6,8 %. Det faktum att det blir så stor skillnad i värdetillväxt mellan aktier och de två andra investeringsformerna, visar på styrkan av ränta-på-ränta effekten över lång tid, i det här fallet 45 år.

En stor del av aktieportföljens värdeökning kommer från att man varje år återinvesterar de utdelningarna man erhåller, vilket är en viktig ingrediens i byggandet av din utdelningsmaskin. Om vi exempelvis antar att man inte skulle ha återinvesterat utdelningarna varje år och därför endast haft en värdeökning på aktierna på 9 % per år, skulle värdet på den investerade kronan i det här fallet endast ha ökat till 271 kr. Märk väl det kraftigt större beloppet 2 353 kr som erhålls då utdelningarna årligen återinvesteras jämfört med 271 kr. Om man hade investerat 1 000 kr i aktier år 1944 hade man i det ena fallet haft 271 000 kr idag och i det andra fallet, då utdelningen årligen återinvesteras, 2 353 000 kr. Det är alltså högst väsentligt att inse värde av att återinvestera utdelningarna.

Vid en jämförelse mellan ett svenskt aktieindex där utdelningen årligen återinvesteras och ett där hänsyn endast tas till kursutvecklingen mellan 1996 och 2013 för Stockholmsbörsen kan det konstateras att det förstnämnda har ökat med 520 % i värde och det andra med 260 %. Avkastningen som har erhållits när man årligen återinvesterat sina aktieutdelningar i fler aktier, jämfört med att inte återinvestera utdelningen, har under denna 16 år långa period varit dubbelt så hög. Den genomsnittliga årliga avkastningen har varit 12,1 % respektive 8,3 %. Trots att skillnaden kanske inte verkar vara avsevärt stor, blir effekten alltså efter 16 år med ränta-på-ränta effekten att värdet på det investerade beloppet har vuxit sig dubbelt så stort. Att investera 50 000 kr och efter 16 år och ha 310 000 kr (en ökning med 260 000 kr) är givetvis mer lockande än att ha 180 000 kr (en ökning med 130 000 kr). Skillnaden illustreras nedan. Att årligen återinvestera sin utdelning istället för att konsumera den är således en viktig del i receptet för att bli framgångsrik när det gäller sina aktieinvesteringar på lång sikt.

Det är viktigt att återinvestera utdelningen, framförallt på lång sikt
Härnäst följer ett kapitel med en efterlängtad genomgång av vad investeringssparkontot, ISK, är samt varför det är att föredra för den som vill investera långsiktigt i aktier med utdelningstillväxt.

Sammanfattning av kapitlet

Nästa del

Jag INVESTERAR, alltså kommer jag bli FRI, Del 25, (Börja bygga din egen utdelningsmaskin med utdelningstillväxt:4)

(Detta inlägg hör till bokföljetongen på min blogg, genom vilken jag gratis publicerar min bok som jag har skrivit under våren)



Även om många vill tjäna snabba pengar genom att investera sina pengar i aktier, är det få som lyckas riktigt bra med det. Ingen kan på förhand veta vilka aktier som kommer att gå upp eller ner den närmaste tiden. Skulle man bara köpa aktier utan att göra några närmare analyser eller utan att följa en långsiktig strategi är risken stor att man kommer sluta på plus/minus noll i slutändan, eller kanske till och med på minus. Det krävs väldigt mycket tid för att man ska kunna ha tillräckligt mycket koll på alla faktorer som påverkar aktiemarknaden. Även om det kan verka lite stressande när marknaden varje dag, eller egentligen varje sekund när börsen är öppen, svänger upp och ned med någon eller flera procent måste man hela tiden tänka tillbaka på att man följer en långsiktig utdelningsstrategi som kommer att löna sig i slutändan. Vad marknaden sätter för pris på en viss aktie just idag är inte något som är relevant för den som investerar på många års sikt. Det man ska tänka på är hur företaget man investerat i, som sådant, utvecklas. Om exempelvis fastighetsbolaget Castellums aktie under en dag sjunker med 2 %, har alltså marknaden rent krasst valt att sänka marknadsvärdet på företaget Castellum med 2 %, eller med en femtiondel. Nästa dag kan det motsatta hända, alltså att Castellum handlas upp med 2 %, utan att någon större nyhet om företaget kommit ut som skulle påverkar den långsiktiga synen på företaget.

Det är, när man investerar i aktier, viktigt att tänka på att det är ett verkligt företag man äger en del av. Oavsett om H&M:s aktiekurs en dag faller med 3 % har alla deras 2 800 butiker runt om i världen öppet och säljer kläder som vilken annan dag som helst. Det är därför, när det gäller så pass stora företag som den här strategin är avsedd att investera i, viktigt att man hela tiden är medveten om att marknadens aktörer inte alltid är rationella.

Det finns många känslor som påverkar köparna och säljarna på aktiemarknaden, däribland rädsla och girighet. Detta är en av orsakerna till att många väljer att köpa aktier när de har gått upp under en längre tid, för att sedan när aktien har börjat sjunka bli osäkra på sitt innehav och efter en tid sälja av allt. Ofta när aktien står i en väldigt låg kurs, känner man sig mer eller mindre tvungen att sälja för att begränsa förlusten. Det här är en av orsakerna till att många privata investerare som själva hanterar sin portfölj av aktier sällan presterar särskilt bra. Man köper helt enkelt när en aktie redan har stigit för mycket för att sedan sälja när den har sjunkit som mest. Det mest rationella vore givetvis att agera på det motsatta sättet, vilket skulle vara att köpa då aktien står lågt och sälja då aktien står högt. Som långsiktig investerare med aktier i stabila företag som årligen höjer utdelningen är man dock inte utsatt för att ta svåra beslut när det gäller att sälja sina aktier. Ska man äga sina aktier under flera decennier spelare det givetvis ingen roll om aktiekursen sjunker med 10 % den närmsta månaden efter köpet, det ger snarare ett motiv till att köpa på sig fler aktier i företaget. Detta givetvis förutsatt att det inte inträffat någon stor negativ händelse för företaget. En lägre kurs ger en högre direktavkastning och en bättre kurspotential.

När aktiemarknaden helt plötsligt väljer att sälja aktierna till rena reapriserna är det helt enkelt läge att ta tillfället i akt och fynd fler aktier. I alla andra situationer när det handlar om att vi ska köpa något för pengar ser man det som något positivt att det är rea, specialerbjudanden och andra förmåner som gör att man kan köpa den snygga tröjan man kollat på under en tid för 30 % lägre pris eller varför inte ta det faktum att man kan bli glad och känna sig nöjd över att man köpt en bit fläskfilé när priset har varit kraftigt nedsatt i mataffären. Samma vara men nu till lägre pris är i vardagssammanhang något man sällan tackar nej till. Hur agerar man då om man har eller är på gång med att köpa aktier i ett företag då kursen under en längre tidsperiod har sjunkit? Jo, precis som jag nämnde tidigare är det betydligt fler som i det här läget gör tvärtom och säljer av sitt innehav med förlust eller väntar med att köpa tills kurserna har stigit allt för mycket. Man tenderar helt enkelt att följa strömmen när det gäller sina beslut på aktiemarknaden. Även många långsiktiga investerare väljer, när börsen står som lägst, att trycka på säljknappen för att slippa se sina aktier sjunka i värde ytterligare en dag och ytterligare en vecka, eftersom det ger upphov till oro då värdet på aktierna minskar hela tiden.

Vad man i det här fallet kan fråga sig är vem som på lång sikt kommer vara den mest nöjda personen, alltså den som kommer sitta på störst aktieportfölj; den som sålde eller den som köpte aktier när börsen stod som lägst? Helt enkelt är svaret att den som hade is i magen och köpte när kurserna var låga inom några år kommer att ha kammat hem en rejäl vinst. Det faktum att börsen har en tendens att jämviktspendla gör att den på kort sikt ibland går upp lite och ibland går ned lite. På samma sätt går börsen på längre sikt ibland upp ganska mycket och ibland ner ganska mycket. Ser man på ännu längre sikt kan börsen gå upp väldigt mycket eller gå ned väldigt mycket. På väldigt lång sikt kommer börsen dock att gå stadigt uppåt.

tisdag 11 juni 2013

Alliance Oil Preferensaktier - emission

Alliance Oil emitterar nya preferensaktier

Jag äger preferensaktier i några olika bolag, däribland Alliance Oil. Dessa ger en  hög direktavkastning på kring 10 %, vilket får anses spegla den högre risken i bolaget jämfört med andra utgivare av preferensaktier. Eniro har en direktavkastning på ungefär samma nivå, medan fastighetsbolagens preferensaktier ger en direktavkastning på kring 6 %.. 

I förra veckan kom ett pressmeddelande om att Alliance Oil kommer ge ut nya preferensaktier. Bolaget beräknar att de ska anskaffa minst 670 miljoner kronor genom detta. De nya preferensaktierna kommer, liksom de redan befintliga i bolaget, ge en utdelning på 7,5 kr per kvartal (30 kr/år) och emissionskursen är någonstans mellan 280-310 kr, alltså en direktavkastning på 9,7-10,7 % beroende på slutgiltig emissionskurs. Mer om emissionen finns att läsa här.

Jag kommer inte öka mitt innehav av preferensaktier i Alliance Oil, utan är nöjd med den mindre andelen av min portfölj dessa preferensaktier utgör i nuläget. 

Jag INVESTERAR, alltså kommer jag bli FRI, Del 24, (Börja bygga din egen utdelningsmaskin med utdelningstillväxt:3)

(Detta inlägg hör till bokföljetongen på min blogg, genom vilken jag gratis publicerar min bok som jag har skrivit under våren)



Det går att diskutera fram och tillbaka om vad som bör vara minsta belopp att köpa aktier för vid ett enskilt tillfälle, för att inte courtaget ska utgöra en allt för stor del av investeringen. Ofta tycker jag mig notera att folk skriver att även om courtaget idag är väldigt lågt, bör man inte investera mindre än 10 000 kr till 15 000 kr per gång i ett företag. Detta kan bero på att dessa personer under en stor del av sin investeringskarriär har varit tvungna att handla med fasta börsposter. Börsposterna är sedan 2008 borttagna, vilket innebär att man idag helt fritt kan välja hur många aktier man vill köpa i ett visst bolag. Istället för att vara tvungen att handla aktier i börsposter till ett värde på i storleksordningen 10 000 till 20 000 kr, exempelvis 100 aktier i företaget A för 150 kr, alltså 15 000 kr för en börspost, kan man idag välja att köpa valfritt antal aktier i företaget A. Sedan avskaffandet av börsposterna är minsta handelspost en (1) aktie. Känner jag för att köpa 32 aktier i svenska Alfa Laval, 47 aktier i norska Gjensidige Forsikring, 26 aktier i finska Fortum eller 8 aktier i amerikanska Starbucks är det idag fullt möjligt. Aktiehandeln är väldigt flexibel i den bemärkelsen, vilket gör det möjligt att investera i världens bästa bolag även i liten skala som privatperson.

Har man 3 000 kr att investera i företaget A kan man köpa 3 000/150=20 aktier. Det går för den delen alltså även att köpa endast en (1) aktie i företaget om man så vill. Men då är det enkelt att konstatera att courtaget utgör en oproportionerligt stor andel av det investerade beloppet. I fallet med att aktien handlas till 150 kr skulle det krävas att aktien steg med 39/150=26 % bara för att man ska kunna täcka upp courtaget. Vill man vid något tillfälle senare sälja aktien kommer man att bli tvungen att betala 39 kr igen, vilket alltså sammantaget innebär att aktien måste stiga med mer än 50 % för att man ska kunna gå plus på aktieköpet.

Det kan vara en bra idé att ta en del av det belopp man idag har på sitt bankkonto eller i en fond och månatligen det kommande året investera en del av det beloppet tillsammans med ett belopp från lönen långsiktigt i aktier. Har man exempelvis 100 000 kr idag som man kan avvara långsiktigt till att investera i aktier skulle man kunna ta hälften av det, alltså 50 000 kr och bygga upp en grund med fem till tio olika aktier, alltså investera mellan 5 000 och 10 000 kr i varje aktie. De resterande 50 000 kr låter man ligga kvar på sitt bankkonto och tar en tolftedel varje månad det kommande året, alltså cirka 4 200 kr per månad, och tillsammans med den del av lönen man avsätter till att investera i aktier, exempelvis 4 000 kr, gör sina månatliga aktieinköp för dessa 8 200 kr. Det skapar möjlighet att köpa aktier i två olika nordiska företag, för 4 100 kr i varje, eller aktier i ett amerikanskt företag för en 8 200 kr, varje månad under det första året.

Det är en riktigt härlig känsla som uppstår när pengar i form av aktieutdelningar börjar komma in på kontot. De första pengarna kommer kanske in redan efter någon månad, beroende på när under året man köper aktierna samt i vilket land de är noterade. Även om det inte är mycket pengar till en början man får i utdelning vet man att beloppen varje år kommer att bli större och större, vilket innebär att resan till frihet blir allt kortare hela tiden. De tre, eller egentligen fyra faktorerna om man inkluderar nyinvesteringar, som gör att det långsiktigt kommer vara en bra strategi att investera i stora bolag med stabil utdelningstillväxt, är att utdelningarna varje år återinvesteras, vilket alltså betyder att man år efter år äger fler och fler aktier, att utdelningen höjs varje år för alla aktierna man äger samt att aktiekursen kommer att stiga då aktierna tenderar att handlas upp så att direktavkastningen är på en normal nivå för aktien.

Man vet att tiden kommer göra underverk och redan efter bara några år kommer de årliga inbetalningarna på kontot i form av utdelning från aktierna ha ökat markant. Har man redan från början bestämt sig att följa den här strategin är det bara att hålla sig till den och för varje år glädjas över att man valt att följa sin uppsatta strategi och med glädje ta emot pengarna som trillar in i ökande takt på kontot. När dessa sedan återinvesteras genom att köpa ännu fler aktier kan man vara på det klara med att detta beslut kommer leda till att det nästa år kommer in ett ännu större pengabelopp på kontot och näst nästa år ännu mer pengar. Detta åstadkoms alltså genom att man nästa år äger fler aktier, genom att årets utdelning återinvesterats och att man gjort nyinvesteringar, samt att varje aktie delar ut mer pengar än under det föregående året.

Nästa del