Ord/begrepp

Courtage – den avgift man betalar till sin aktiemäklare då man köper eller säljer aktier. Hos de två stora nätmäklarna är det lägsta courtaget för handel med nordiska aktier i ett investeringssparkonto (förklaras snart) 39 kr. Det lägsta courtaget kallas för minimicourtage. Courtaget är rörligt vid större aktieaffärer, exempelvis 0,12 %.  I det här fallet innebär det att courtaget är 39 kr upp till aktieaffärer på 32 500 kr, eftersom 39/0,0012 = 32 500 kr. Över det beloppet är courtaget 0,12 % av aktieaffärens värde. Köps aktier för exempelvis 50 000 kr blir courtaget 60 kr i det här fallet. Då de flesta kan antas handla med mindre belopp, några tusen kr per affär, är det främst minimicourtaget som är av intresse. Courtage kan även kallas transaktions- eller handelskostnad. Givetvis är det bra att ha ett så lågt courtage som möjligt vid aktiehandel, då det äter upp en del av kapitalet varje gång man genomför ett köp eller en försäljning av aktier. Även courtaget vid handel med amerikanska aktier är lågt, endast cirka 90 kr hos nätmäklarna.

Förvaltningsavgift – kostnad som fondförvaltare tar ut för att förvalta dina pengar. Ska i så stor utsträckning som möjligt helt undvikas då priset för att låta någon annan förvalta dina pengar på lång sikt är väldigt högt. Det ger sämre avkastning än då du själv förvaltar dina pengar, vilket kommer illustreras senare. När du blivit din egen förvaltare har du 0 % i årlig förvaltningsavgift - 100 % av avkastningen går till dig.

Investeringssparkonto (ISK) – nytt sätt att äga aktier på sedan januari 2012. Istället för att betala 30 % skatt på aktieutdelningar och kapitalvinster betalas en schablonskatt baserat på investeringssparkontots genomsnittliga värde vid fyra olika mätpunkter under året. Underlättar deklarationen. Schablonskattens storlek beror på statslåneräntan per den 30:e november det föregående året. Schablonintäkten är för år 2013 1,49 % vilket gör att schablonskatten endast är 1,49 %*0,3=0,447 %. En utförligare beskrivning av investeringssparkontot finns under en separat rubrik i bloggen. Ett investeringssparkonto är det jag förespråkar att man ska äga sina aktier i, du kommer senare förstå varför.

Aktiedepå – det traditionella sättet att äga sina aktier på. Här beskattas man på vanligt sätt när det gäller kapitalinkomster, alltså med 30 % på aktieutdelningar och 30 % på kapitalvinster. Man behöver själv deklarera sina vinster och förluster då man säljer aktier som ägs i en vanlig aktiedepå. (Jfr. med Investeringssparkontot)

Utdelning – den del av företagets vinst som delas ut till ägarna, och alltså inte stannar kvar i företaget för att återinvesteras i verksamheten. Utdelningen per aktie är det mest intressant nyckeltalet, det uttrycks i kr/aktie (eller annan valuta/aktie). En del företag har stadigt ökande utdelningar, vilket gör att långsiktiga investerare har sett utdelningen per aktie öka flerfalt med åren. Detta är något man som aktieinvesterare vill ta del av, vilket kommer framgå i flera kapitel i boken. Svenska och nordiska företag delar vanligtvis ut pengar till aktieägarna en gång per år. Bland amerikanska företag gäller istället vanligtvis att de delar ut pengar till ägarna en gång per kvartal eller till och med ibland månadsvis. Det är inte alla företag som delar ut pengar till aktieägarna.  

Direktavkastning – beräknas genom att sätta utdelningen på årsbasis per aktie i relation till aktiens kurs, uttrycks i procent. Kan betraktas som en ”ränta” för att äga aktier. Förändras aktiekursen och/eller utdelningens storlek kommer även direktavkastning att ändras. Förändras dessa faktorer procentuellt lika mycket förändras dock inte direktavkastningen. För att ta några exempel: Utdelningen är i år 6 kr per aktie och aktien kostar 150 kr, vilket ger en direktavkastning på 6/150=4 %. Ökar utdelningen till 6,5 kr per aktie medan aktiekursen är oförändrad stiger direktavkastningen till 4,33 %. Är utdelningen oförändrad på 6 kr men aktiekursen stiger till 180 kr minskar direktavkastningen till 3,33 %. Ökar utdelningen till 6,6 kr och samtidigt som aktiekursen ökar till 165 kr kommer direktavkastningen vara oförändrad på 4 %, eftersom både täljaren och nämnaren har ökat med 10 %. Sänks utdelningen medan kursen är konstant sjunker direktavkastningen och är utdelningen konstant, medan kursen sjunker, kommer direktavkastningen att öka. 

Utdelningstillväxtinvestering – att investera i företag som under många års tid årligen har höjt utdelningen per aktie. Bland dessa företag finns några av världens mest kända och stabila företag. Tillväxten i utdelningen kommer dra nytta av ränta-på-ränta effekten, vilket innebär att utdelningen ökar snabbt. Ökar utdelningen med 10 % per år kommer den att fördubblas efter drygt 7 år. 

Utdelningsmaskin – att ha en aktieportfölj där fokus är på att äga aktier med stabil utdelningstillväxt. Kapital investeras endast i aktier med pålitlig utdelningstillväxt för att årligen kunna återinvestera utdelningen i fler aktier samt se fram emot en ökad utdelning per aktie varje år under de kommande åren. Efter ett antal år kommer utdelningsmaskinen, genom nyinvesteringar, återinvesteringar samt utdelningstillväxt, ha vuxit sig tillräckligt stor för att utdelningsmaskinen ska generera tillräckligt mycket pengar för att det ska vara möjligt att leva på den inkomsten eller använda pengarna till att sätta guldkant på tillvaron.     

Diversifiering – att sprida risker genom att bredda innehavet i sin aktieportfölj. Det klassiska exemplet för att illustrera vad diversifiering går ut på är att ”man inte ska lägga alla ägg i samma korg”. När det gäller aktieinvestering handlar det helt enkelt om att inte investera alla sina pengar i ett enda företag, eftersom det blir väldigt riskfyllt. Man har då 100 % bolagsspecifik risk, eftersom värdet på ens investering helt beror på en enskild akties utveckling. Genom att investera i flera aktier, i olika branscher, länder och så vidare, sjunker den bolagsspecifika risken i portföljen. Har man en portfölj med aktier i 15 olika företag står varje företag för 6,67 % av portföljens värde. Drabbas ett av företagen av något negativt och aktiekursen sjunker med 50 % kommer portföljvärdet endast sjunka med 3,33 %. Vid en kraftig kursuppgång hos en aktie kommer effekten på den totala portföljen på motsvarande sätt inte bli så stor. Det finns lika många förespråkare av att använda sig av bred diversifiering som det finns motståndare till det, alltså personer som föredrar att fokusera aktieinnehavet till ett litet antal aktier. Den genomsnittlige investeraren bör absolut ha en diversifierad aktieportfölj, dock inte aktier i hundratals företag, vilket kan vara fallet med en fond. 

Inflation – pengars köpkraft minskar med tiden. Den mängd varor och tjänster man kan köpa för en hundralapp idag är mindre än vad man kunde köpa för en hundralapp för x antal år sedan. Det är samtidigt mer än vad man i framtiden kommer kunna köpa för hundralappen, då priserna stiger. Ett grundläggande krav med sina investeringar är att få en avkastning som överstiger inflationen. Läs mer om inflation under bloggrubriken "Inflation" där bland annat den historiska inflationen i Sverige illustreras.

Insättningsgarantin – innebär att staten garanterar att belopp upp till 100 000€ är skyddade om en bank eller annat kreditinstitut där man har satt in pengar skulle gå i konkurs. Givetvis omfattas alla storbankernas bankkonton av denna insättningsgaranti samt även en del mindre aktörers konton. Det finns dock en hel del aktörer, som erbjuder möjligheten att sätta in pengar hos dem och få en hög ränta, som inte omfattas av den statliga insättningsgarantin. En varning bör ges för att sätta in pengar hos ett institut som inte omfattas av insättningsgarantin. Beloppet 100 000€ gäller per person och institut. På Riksgäldens hemsida (www.riksgalden.se/sv/Insattningsgarantin/) går det att läsa mer om insättningsgarantin samt söka på vilka banker och institut som omfattas.

Investerarskyddet – fungerar lite liknande insättningsgarantin. Investerarskyddet gäller dock för aktier, värdepapper samt pengar som finns hos institut som utför investeringstjänster, alltså bland annat handel med värdepapper. Det träder i kraft om det institut där man har sina aktier skulle gå i konkurs. När du har blivit kund hos exempelvis någon av nätmäklarna, öppnat ett Investeringssparkonto och har köpt aktier står du själv som ägare av aktierna, inte institutet. Det betyder att om institutet går i konkurs kommer dina tillgångar inte ingå i konkursboet. Investerarskyddet träder således endast in i det fallet då institutet skulle varit väldigt vårdslöst och blandat ihop kundernas tillgångar med sina egna. Investerarskyddet gäller upp till 250 000 kr per institut. Även om Investerarskyddet går det att läsa mer på Riksgäldens hemsida.

Resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys

I detta inlägg kommer jag lite översiktligt belysa de tre viktiga finansiella rapporterna som investerare bör lägga en del tid till att studera för att kunna fatta bättre aktieinvesteringsbeslut. Dessa tre viktiga externa rapporterna är Resultaträkning, Balansräkning och Kassaflödesanalys. 

Resultaträkning

Resultaträkning – Visar bolagets intäkter och kostnader, vilket resulterar i årets resultat. Är intäkterna under perioden större än kostnaderna gör bolaget vinst, medan de gör förlust om det är tvärtom. Intäkterna består i huvudsak av det belopp som bolaget sålt varor och/eller utfört tjänster för under perioden. Intäkterna är inte det samma som inbetalningar, alltså riktiga pengar in till företaget. Rent företagsekonomiskt skiljer man på begreppen inkomst, intäkt och inbetalning. En inkomst uppkommer vid försäljningstillfället, en intäkt då bolaget har utfört det som gav upphov till inkomsten (utfört en prestation = en periodiserad inkomst) och inbetalningen sker då kunden betalar för varan/tjänsten. 

Som exempel kan vi anta att en sotare i december blir kontaktad av en fastighetsägare som beställer ett jobb som innebär att sotaren ska undersöka fastighetsägarens skorsten i januari nästa år. Detta arbete kommer sedan att faktureras efter att sotaren utfört arbetet och fastighetsägaren betalar fakturan under februari. Även om de i december har avtalat om att sotaren ska sota fastighetsägarens skorsten, har sotaren under december inte utfört någon prestation. Det betyder att det ännu inte har uppstått en intäkt (det som anges i resultaträkningen) i sotarens aktiebolag. Det är först när sotaren, i januari året efter, har utfört sin prestation som en intäkt uppstår. Notera även att sotaren nu har en giltig intäkt som ökar resultatet, vilket dock inte betyder att han har fått in pengar motsvarande intäkten, eftersom det är skillnad på en intäkt och en inbetalning. Kunden får fakturan i januari då arbetet har utförts och betalar den i februari. Det är alltså först då som sotaren har fått in pengarna, detta påverkar kassaflödesanalysen, vilken visar hur ett bolags likvida medel har förändrats under året (se mer nedan). Efter det att sotaren har utfört sin prestation och skickat iväg fakturan, har denne en tillgång, kundfordran, i sin balansräkning. I resultaträkningen finns förutom intäkterna bolagets samtliga kostnader, vilka kan vara av väldigt skiftande natur. Löner, hyror, avskrivningar, kostnad för sålda varor, räntekostnader, skatt med mycket mera. 

Balansräkning

Balansräkning – Visar bolagets finansiella ställning, alltså Tillgångar på ena sidan och Eget Kapital + Skulder på den andra sidan. Alla tillgångar som bolaget äger måste ha finansierats på något sätt, och de sätten som finns är antingen genom att ägarna har gått in med kapital, i utbyte mot ägarandelar av bolaget (aktier), genom att tidigare års vinster återinvesteras (båda tillhör Eget kapital) eller att bolaget har lånat pengar (Skulder). Summan av Intäkterna minus Kostnaderna i resultaträkningen påverkar det egna kapitalet. Om bolaget gör en vinst ökar det egna kapitalet med det beloppet medan det egna kapitalet minskar om det är en förlust i resultaträkningen. Gör bolaget allt för stora förluster eller förluster under lång tid kommer det egna kapitalet att utraderas, vilket leder till konkurs i slutändan. Vanligt är att en del av årets vinst delas ut till aktieägarna genom aktieutdelning samt att en del återinvesteras för att bolaget ska växa och utvecklas för att vara konkurrenskraftigt i framtiden. Det egna kapitalet är bolagets nettoförmögenhet, alltså det som skulle bli kvar om alla tillgångar såldes och alla skulder betalades, alltså det som krasst tillhör aktieägarna.

Ju större andel eget kapital som finns i bolaget, desto mer finansiellt stabilt anses bolaget vara. Har de en väldigt hög andel skulder är de att betrakta som väldigt räntekänsliga, och har då alltså en hög finansiell risk. Ett vanligt nyckeltal i detta sammanhang är soliditeten, alltså Eget kapital/Totala tillgångar. Som ett enkelt exempel: har bolaget totala tillgångar på 1 000, Eget kapital på 400 och Skulder på 600 är soliditeten 400/1000=40 %. Att inte ha några skulder alls i bolaget är dock inte att föredra. Är kostnaden, räntan, för att låna pengar väldigt låg och bolaget kan få hög avkastning på pengarna (räntabilitet på kapitalet) genom att de investeras i bolaget och de går med vinst är det givetvis lockande att låna pengar, då aktieägarna, vilka är den andra finansieringskällan ofta har ett högre avkastningskrav. Går det att låna pengar för 3 % i årlig ränta och sedan få en avkastning på dessa i bolaget på 12 % är det intressant att låna pengar. Att låna pengar fungerar som en hävstång sett till avkastningen på det egna kapitalet. Jämför exempelvis med att köpa en fastighet för 2 miljoner kr. Vi antar att 300 000 kr är pengar som köparen har sedan innan (15 %) och alltså att 1,7 miljoner är lånade pengar. Fastigheten säljs efter fem år för 2,3 miljoner kr. Vi antar att inget har amorterats på lånen. Värdestegringen är 300 000 kr, vilket betyder att avkastningen på det egna kapitalet är 100 % (300 000/300 000). Hade hela beloppet på 2 miljoner kr som fastigheten köptes för bestått av eget kapital, alltså att inget lånades, hade avkastningen på det egna kapitalet varit 15 % (300 000/2 000 000). Det är den kraftigt högre avkastningen på det egna kapitalet som kan uppnås genom att använda lånade medel som kallas för hävstångseffekt, på engelska leverage/gearing. Hävstångseffekten fungerar även på motsatt håll, vilket gör att hela det egna kapitalet, den egna kapitalinsatsen, snabbt kan försvinna vid en nedgång. I det här fallet, om fastigheten har sjunkit i värde till 1,7 miljoner kr och man tvingas sälja den kommer hela det egna kapitalet vara utraderat och alltså 100 % av det förlorat. 

Både tillgångar och skulder är vanligtvis uppdelade på kort- och långfristiga. De kortfristiga löper upp till max ett år, medan de långfristiga såldes löper längre än ett år. Även här är det att föredra att nyckeltalen är tillfredsställande. Har bolaget kortfristiga tillgångar (alltså tillgångar som väntas omvandlas till pengar, likvida medel, inom ett år) på 10 000 000 kr medan de kortfristiga skulderna (alltså skulder bolaget ska betala med pengar, likvida medel, inom ett år) är 20 000 000 kr ser situationen betydligt mer oroande än om fallet vore tvärtom. Dessa nyckeltal är givetvis väldigt branschberoende.

Kassaflödesanalys

Kassaflödesanalys – De två ovanstående finansiella rapporterna visar alltså inte bolaget ur ett perspektiv där man ser till riktiga pengar in och riktiga pengar ut. Det används kassaflödesanalysen istället till för att visa. I början på året har bolaget ett visst belopp i likvida medel (framgår av balansräkningen) och i slutet på året har bolaget ett annat belopp (kan givetvis slumpa sig så att det är lika stort som i början av året). Hur denna förändring i likvida medel i bolaget har uppstått visas genom kassaflödesanalysen. Kassaflödesanalysen är indelad i tre delar, vilka är kassaflöde från: Operativa verksamheten, Investeringsverksamhet och Finansieringsverksamhet.

Kassaflödet från den Operativa verksamheten utgår från Årets resultat från resultaträkningen och justerar sedan för de poster i resultaträkningen som inte är kassaflödespåverkande. Här kan bland annat nämnas avskrivningar på maskiner, inventarier och byggnader. En avskrivning är en kostnad, men det påverkar inte kassaflödet. När en maskin för 1 miljon köps in betalar bolaget hela beloppet direkt (kan givetvis delbetalas, men utgår från att allt betalas vid investeringstillfället), även om maskinen används under exempelvis tio års tid. Kassaflödet påverkas alltså negativt med 1 miljon vid inköpstillfället (framgår under investeringsdelen av kassaflödesanalysen). Under de tio åren maskinen används i bolaget skrivs den av med 100 000 kr per år (kan skrivas av med större belopp under de första åren, vilket är skattemässigt förmånligt då det minskar skatten genom att resultatet i Resultaträkningen minskar som en följd av den högre kostnaden). De 100 000 kr som har belastat resultatet under året i form av avskrivningar har inte renderat i ett pengautflöde från bolaget. Därför adderar man detta belopp i kassaflödesanalysen. 

Under delen kassaflöden från den Operativa verksamheten framgår även förändringar i rörelsekapitalet. Under delen "förändringar i rörelsekapitalet" finns bland annat Rörelsefordringar, Varulager samt Rörelseskulder. De två förstnämnda är båda tillgångar, vilket betyder att om någon av dem har ökat under året, exempelvis Varulagret så innebär det en negativ påverkan på kassaflödet. Det kanske är lättare att förstå då man ser på Kundfordringar, vilka även de givetvis är en tillgång i balansräkningen. Om kundfordringarna har ökat betyder det att en del av det vi sålt för under året ännu inte har betalats av kunderna. Om vi har haft intäkter på 1 miljard och kundfordringarna under året har ökat med 100 miljoner betyder det att vi endast har fått in 900 miljoner kr i riktiga pengar. Har kundfordringarna minskat med 100 miljoner betyder det att om vi har sålt för 1 miljard och har vi totalt alltså fått in 1,1 miljarder kr från våra kunder. Detta betyder att en stor del av föregående perioders kundfordringar nu har betalats. Det ökar givetvis våra likvida medel. Sett ur kassaflödesperspektivet är det alltså negativt om en tillgång ökar, då det betyder att vi har pengar upplåsta i exempelvis ökade kundfordringar och ökade varulager.

Sett till skulderna är det tvärtom som gäller, ur ett kassaflödesperspektiv. Om de kortfristiga skulderna ökar, exempelvis våra Leverantörsskulder, betyder det att pengar, likvida medel, ännu inte har försvunnit från bolaget, vilket är positivt. Minskar rörelseskulderna har vi betalat ut mer pengar än vad våra kortfristiga skulder har ökat med under året. En kortfristig skuld är ofta räntefri, exempelvis en leverantörsskuld eller en skatteskuld. Det betyder att bolaget då erhåller en typ av räntefri finansiering, vilket gör att bolagen givetvis vill betala dessa skulder så sent som möjligt, och få in pengar från sina kunder så snabbt som möjligt. Kassaflödet från den Operativa verksamheten ska vara positiv, annars bör man verkligen dra öronen åt sig då det förmodligen betyder att bolaget gör förlust, att rörelsetillgångarna inte omvandlas till likvida medel eller att en stor del av våra kortfristiga skulder har betalats, alltså att vi betalar våra leverantörer i snabbare takt än vad våra kunder betalar oss. 

Nästa del i kassaflödesanalysen är kassaflödet från Investeringsverksamheten. Som jag nämnde ovan har denna i princip alltid en negativ siffra då investeringar av olika slag görs i bolaget under perioden kassaflödesanalysen avser, vanligtvis ett år. Det kan handla om nya byggnader, fabriker, maskiner, köp av andra bolag med mera som sker, vilket gör att likvida medel försvinner från bolaget. Denna bör vara negativ då det är högst väsentligt att bolaget utvecklas, växer och förnyar sig för att i framtiden kunna tillfredsställa kunderna och konkurrera med de andra bolagen i branschen. Det kan vara svårt att följa med i konkurrensen om man aldrig förnyar sig. Givetvis måste investeringarna vara motiverade sett till behovet och vilken avkastning de kan väntas generera. 

Den sista delen i kassaflödesanalysen handlar om Finansieringsverksamheten. Här framgår hur mycket pengar bolaget har delat ut till ägarna, hur mycket som använts för att återköpa aktier, om nya aktier har givits ut och genererat nytt kapital till bolaget samt om skulder ha amorterats eller upptagits. Notera att alla dessa poster påverkar bolaget sett ur perspektivet ”pengar in och pengar ut”. Denna del bör vara negativ då det betyder att bolaget har gjort något eller flera av följande faktorer: betalat utdelning till aktieägarna, återköpt egna aktier eller betalat av på lånen i större grad än vad bolaget tagit in nytt kapital. Det beror självklart mycket på vad det är för bolag, bransch, mognadsfas med mera. Bland de stora och stabila bolagen är denna del under normala omständigheter alltid negativ. Mer pengar har betalats ut än vad som behövts hämtas in från ägarna och långivarna, vilket betyder att bolagets verksamhet i sig genererar tillräckligt med likvida medel, det är alltså att betrakta som en kassako eller en riktig pengamaskin i det läget. Skulle kassaflödet från Finansieringsverksamheten vara positiv något år behöver självklart inte det vara dåligt, bolaget kanske ska köpa upp en konkurrent eller investera i en ny modern produktionsanläggning vilket kräver väldigt mycket pengar. I det fallet har kanske stora lån tagits upp, vilket blir en pluspost i kassaflödesanalysen, då det ökar bolagets likvida medel. Det är som alltid viktigt att försöka fördjupa sig i vad pengarna har gått till för investeringar. 

Kassaflödet kan sägas vara bland de mest intressanta för den som är långsiktig investerare i bolag med stabil utdelningstillväxt. Utdelningen sker med riktiga pengar, vilket betyder att bolaget måste ha fått in dessa på något sätt. ”Dividends don´t lie” – utdelningar ljuger inte, brukar man säga. Bolaget måste på något sätt ha fått in de pengar de delar ut till ägarna (förhoppningsvis inte från lån). Bara för att ett bolag visar på ett bra resultat är det inte säkert att kunderna har betalat för sig. Om intäkterna är stora betyder alltså inte det att det är säkert att bolagets ”konton” med pengar har ökat i samma utsträckning. Risken är att kunderna inte betalar för sig och att det uppstår kundförluster. Att då svart på vitt se i kassaflödesanalysen att bolaget verkligen genererar tillräckligt med likvida medel är ett styrketecken för den som väljer att investera i bolaget. För att bolaget man är intresserad av att investera i ska anses vara sunt är det viktigt att även dess kunder är friska bolag som klarar av att betala för sig.

Som exempel skulle ett bolags kassaflödesanalys kunna se ut på följande sätt:

Operativa verksamheten: +15 mdr
Investeringsverksamheten – 6 mdr
Finansieringsverksamheten – 7 mdr

Årets kassaflöde: +2 mdr

Jag hoppas att denna genomgång av ett bolags räkenskaper har givit dig lite nyttig information om bolagets tre externa rapporter, Resultaträkningen, Balansräkningen samt Kassaflödesanalysen, vilket alla som investerar i aktier bör studera noggrant hos de bolag man finner intressanta.